Har ni tänkt på det att vissa produkter har så krångliga namn att det knappast går att uttala och att man kanske därför väljer att köpa något annat? Och har producenterna tänkt på det tro?
Jag kommer ihåg första gången jag skulle köpa en whisky av märket Åschantåschan, eller Auchentoshan som tillverkaren valt att kalla den. Det var på den tiden då man handlade "över disk" på Bolaget och därför var tvungen att berätta för expiditen vad man ville ha. Det krävdes nästan att man klunkade i sig halva flaskan, åtminstone, innan man var redo att våga sig på att beställa.
Numera kan man som bekant bara plocka ner sina varor i korgen och gå mot kassan och behöver inte oroa sig för eventuella uttalningsfel.
Jag kom att tänka på det när jag i somras kopte några flaskor 2008 Schlossböckelheimer Kupfergrube Trocken Riesling ... :)
Kan meddela att vinet smakade alldeles förträffligt med sina friska syror och smak av aprikos och grape, till knäckebitar från Olof Viktors med Skagenröra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar