Sköna Maj välkommen!

Våren har ju kommit med stormsteg och med denna, närodlade primörer. Så på väg till Kullalamm på lördagen passerade vi den lokala sparrisodlingen som visade sig vara öppen. Och som om inte sparris var nog erbjöds det även färsk potatis till det facila priset av en massa pengar och inte ett öre mer, men då slängde han även ner ett knippe dill, gratis! :)


Hemkommen kunde jag sedan packa upp en lammstek, kommer i en senare blogg, färs och ägg från frigående hönor som pickat sina maskar på Kullamarkerna. Kvällens middag blev lammfärsspett med nypotatis, grillad sparris och örtfraich på färsk rosmarin och timjan. 2005 Marque's de Riscal gjorde moget sällskap och gjorde det bra med sin fyllighet, trots den relativt lätta maten.

Lammfärsspett

700 g färs
½ finhackad lök
1 liten näve hackad bladpersilja
2 msk olivolja
skalet från ½ riven citron
salt
svartpeppar

Julen utdansad

Äntligen är Julen slut och Påsken var här med underbart väder. Så fint att sillen fick vackert ligga kvar i burken och grillen fick jobba. Korv är ju aldrig fel så det hamnade Sremska, Krajnska och andra godingar på gallret och sköljdes ner med goa kalla... Bröderna Leffe, den ljusa och den mörka, Flying Dog, Carlsberg och lite annat gott blandades friskt, medan frun sippade på rödtjut :)

Mellangrabben och blivande kocken kom förbi med flickvännen och då fick man ju passa på att stajla ;) När han väl är klar med sin restaurangutbildning och förhoppningsvis gör ett klokare val än far sin, blir man väl omkörd vid spisen så det bara ryker om det.

Kvällen till ära införskaffades det därför oxfilé, karnivor som jag är :) Denna helstektes, på spisen får jag väl tillägga, och gick sen färdigt i ugn på ca 140 grader och serverades sen med knapriga ugnsbakade potatishalvor, vårlök, baconlindade broccoliknyten med balsamicosirap, smörstekt sparris med parmesan och creme fraiche med färsk rosmarin och timjan.

En härligt fyllig och kryddig 2006 Roda Reserva från Rioja bjöds det till denna Påskdag.

Willi Schaefer

Vi hade besök av Willi Schaefer igår.

En lite torr, men frisk och fräsch, bekantskap som inte varit här på länge. Lätt smak av päron och citrus och en tydlig syra gjorde att det gled ner utan större motstånd :) Med sig från Mölle Fiskrökeri hade han en Skagenpuck, en skiva laxpaté och romsås. Tillsammans med sin Riesling, var detta ett uppskattat fredagsmys.

Flankstek

Undrar hur många som kommit hem efter att ha fått tag i ett paket Flankstek och sen funderat; "Stod det inte Plankstek?" ;)

Jag visste iaf vad jag köpt när jag jag kom hem med en Flankstek. Jag bad dottern plocka fram kryddor ur lådan och hon valde curry, salt och peppar, bra val, tycker jag :)

Jag grävde fram grillen ur garaget, in med oljad potatis i ugnen och fräste upp lite grönsaker. På grillen åkte flanken ock fick rejäl yta på båda sidorna, ca 7-8 minuter / sida, och fick sen vila innan den skars upp och serverades.

Till detta ett fantastisk Cotes-Du-Rhone, nämligen 2007 Saint Cosme. För en utförlig beskrivning hur det smakadeför ett år sedan, kolla in Billigt vin. Det var inte sämre idag och det finns en till i källaren :)

Premiär

Så har äntligen säsongen börjat. Efter middag i uterummet blev det whisky och en garre på uteplatsen.

I ena handen en blanding av Laphroaig och Macallan och i den andra en Cohiba Siglo III.

Gött! :)

Pinot Noir och fågel

Lördagen bjöd på trevligt sällskap i form av familjen B, Pinot Noir, ankbröst, Earth Hour och varm fruktsallad i nämnd ordning. Iofs hade vi även en kycklingballotine med citronmayo till förrätt men den fastnade tyvärr inte på bild. Jag tänkte att det kunde vara kul att testa olika PN mot varandra för att se om det var så stor skillnad mellan länderna och bjöd därför på 2008 Cuvée Margot, 2009 Wishbone och 2008 Irony. Till dessa åt vi som det ovan nämnda och testade kors och tvärs genom middagen. Resultatet blev att Nya Zeeland och Kalifornien var klara favoriter med sina mer fylliga och smakrika safter medan Frankrike var ganska tam i sammanhanget. CM och Wishbone skilde sig märkbart från Irony men även mot varandra. CM är väldigt lätt med mycket syra och omogna hallon och jordgubbar, Wishbone är inte fullt lika syrlig och är aningen fylligare medan Irony är fylligt, i sammanhanget, och smakar mer av söta jordgubbar, plommon och faktiskt choklad. Så kvällens vin(n)are blev Irony.

Kycklingballotine låter kanske fancy men är superlätt att göra, faktiskt. Man lägger ut en bit plastfolie på bänken och lägger på 10-15 färska salviablad på en yta som motsvarar 3 skivor Serranoskinka lagda bredvid varann med ca 1 cm överlapp. Lägg på skinkan och sen kycklingfilé som du skurit lite tunnare på "höjden", max 1 cm tjocka och gärna i så hela bitar som möjligt. Lägg ytterligare på några salviablad, salta och peppra, och rulla sen ihop så hårt som möjligt och vira sen in i aluminiumfolie. Stick in en termometer och koka till en innertemp på 70 grader, tag upp och lägg att svala fortfarande inslagen. Servera med en hemmagjord mayo på äggula, Dijonsenap, riven citronskal, rapsolja, finhackade sardeller, salt och peppar.

Skinnet på ankbrösten skars rutor och kryddades med salt och peppar, sen lade jag dom på kallt stekjärn och drog på fullt och lät fettet smälta ut lite och skinnet få lite förg. Efter en stund vändes dom och fick lite yta även på undersidan för att sedan gå i ugn på 120 grader till innertempen var ca 60 grader. Då togs dom ut och fick vila i folie medan jag hastigt fräste paprika, broccoli och sockerärtor och smaksatte med ljust muscovadosocker och balsamvinäger. Jag gjorde även såsen på stekskyn och lite rinnigt från grönsakerna och grädde. Innan jag skar upp ankbrösten stekte jag på dom igen på skinnsidan för att få dem lite knapriga.

Till dessert blev det varm fruktsallad med riven vit och mörk choklad och ett glas Noble Late Harvest från Nederburg.

Kullalamm har äntligen öppnat!!

På lördagen öppnade Kullalamm för säsongen, och kvick som en vessla åkte jag dit för att få tag i det efterlängtade köttet. Köttet kommer från djur som studsat omkring på markerna pigga och glada, och blivit väl omhändertagna av Otto och Anna. Ett par som sprudlar av energi och tar emot i butiken hemma på gården på lördagar. Förutom förstklassigt lammkött säljer dom kryddor, säsongens grönsaker och diverse kökstillbehör, allt med en gedigen servicekänsla.

Premiären gav 2 rostbiffar och lite färs, samt en bok, Kött av Håkan Fällman, som jag länge tänkt köpa men som jag alltid tycks glömma bort. Nu plötsligt fanns den här och jag slog till.

Väl hemma kryddade jag rostbiffarna med rosmarin, grovsalt och några vrid svartpeppar, lät det ligga på bänken och rumstempereras innan jag brynte upp dom lätt runt om för att sedan låta dom gå klart i ugnen på ca 120 grader till en innertemperatur på 70 grader.

Under tiden rostades potatis, palsternacka, morötter, lök, broccoli, paprika och körsbärstomater i ugnen bredvid och allt spred en härlig doft i köket. Samtidigt stekte jag fetaknyten, alltså inte FETA KNYTEN :) utan stavar av fetaost inbakad i lammfärsen, smaksatt med oljan och kryddorna från inlagda soltorkade chilitomater från Ridderheims och formade till järpar. Det får bli matlåda i veckan tillsammans med stompad, rostad blomkål, riven parmesan och grädde.

När rostbiffarna nått önskad temperatur togs dom ut, lindades in i folie och fick vila 10 min innan dom skars upp. Under tiden gjordes en sås på resterna från ovan nämnda stekningar, vispgrädde och en sked av svärfars lingonsylt.

Till detta drack vi en 2007 Recolte Gevrey-Chambertain och fantasin svävade iväg till en sommarkväll vid Medelhavet sittandes i solnedgången vid vattnet avnjutandes en fantastisk måltid med frun.